Reality check

Ja, då var det tillbaka till skolan igen: imorgon börjar hösten på riktigt! Det brukar sägas att sommaren bara flyger iväg, men denna sommar har banne mig flugit förbi snabbare än någon annan.

Innan Matilda och jag flög iväg till Kanada så tänkte jag att det här skulle bli den tuffaste sommaren hittills, och att jag skulle känna mig så slut vid terminsstart att jag skulle behöva ett sånt där rött klistermärke med texten ”Handle with care”. Känner man mig så vet man också att jag har mycket energi på scenen, men blir lätt överstimulerad och utmattad. Andra somrar och terminen har detta varit fallet.

Till min förvåning så känner jag mig nu istället starkare än någonsin, redo för nya utmaningar i musik av Debussy, Strauss och Britten. Jag har jobbat mycket med mental träning, men det är sällan det fungerar. Kanske har jag mött människor som jag inte har klickat med. Hursomhelst så behövs det mycket tid, fokus och engagemang. Dessa ständiga frågor: Hur ska jag känna mig trygg i mig själv och det jag gör? Vem är jag som artist och hur ska jag undvika att jämföra mig med andra och ständigt döma mig själv hårdast?

Dessa är frågor som jag och alla andra människor som jobbar i högpresterande yrkesvärldar kommer att fråga oss själva så länge vi är arbetande själar. Under en stor del av tiden är många av dessa olyckliga själar. Om man jobbar med ett högpresterande yrke så glömmer man väldigt ofta att ha kul och man ser lätt saker och ting i svart och vitt. Då menar jag förstås inte konsten (om det är ens yrke) för där lägger man ner så mycket tid på att göra det så nyanserat som möjligt.

Är man då högkänslig som jag är så glider man lätt in i nedstämdhet, så det gäller att hålla sig över ytan! Hur i hela friden gör man det? Det är svårt, svårare än att att sjunga, spela teater och hålla koll på dirigenten samtidigt må ni tro! Det kräver självkänsla, självförtroende och även självrespekt.

Dessa saker känner jag att jag har funnit en hel del av denna sommar. Efter en lång tid av motvind i mitt liv känner jag att scenen är min! Ibland behöver man bara åka bort från allt man känner till för att inse att man förtjänar ett bra liv och är fullt kapabel till att få det.

Karin

Bild 2016-08-28 kl. 21.18

Lyckligt Strauss-fan (Strauss not so much).

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Hejdå turnéliv!

 

Nu har vi tagit avsked av turnélivet, sista stoppen var Heby och Leksand. De var båda mycket lyckade konserter! I Leksand hade vi konsert i Axel Munthes gamla hem, Hildasholm, byggt i början av 1900-talet. Fantastiskt att få avsluta vår lyckade turné i en så vacker miljö!

Nu är vi alla tillbaka i Stockholm och har tagit farväl av varandra. Tur att vi alla bor i Hufvudstaden! Annars hade det känts enormt tungt att skiljas åt.

Jag vet att jag under denna sommar har skapat vänner för livet, som har stöttat mig, stärkt mig, lärt mig så mycket. Människor som jag kan anförtro mig till och känna mig hundra procent bekväm med. Med Matilda upptäckte jag små och stora städer i USA, och hon lyfte upp mig med humor och tröst när axlarna inte riktigt orkade bära ansvar och tunga väskor mer. Vi fick se en annan sida av Jenny Lind, den amerikanska, och ett minne av henne som hålls högt av dem som känner till hennes fantastiska historia där på andra sidan Atlanten. Sedan ut på vägarna i Sverige, med Wiktor och Ulrika som tillskott i vårt lilla gäng. Wiktor med sin stora portion humor och Ulrika med sin värme. Och jag, som är stundom så skör och sårbar, stundom stark, behövde dem alla tre. Vilket team vi har varit!

Jag sitter med tårar i ögonen när jag skriver detta, och känner mig så tacksam för den här sommaren och människorna jag fått möta och lära känna. Men jag tänker inte släppa taget om det riktigt än: jag fortsätter blogga tills nästa stipendiat intar denna fantastiska position, tron, att förvalta och älska!

Karin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Long time no see!

 

Nu har vi varit borta från bloggen ett tag, men mycket har hänt må ni tro!

Bohus-Malmön var fantastiskt, en riktig resort för oss där vi fick vila och vara ute bland klippor och hav. Till Malmön kom också Wiktors flickvän Johanna och även hans föräldrar. Det var härligt att få lite tillskott i vårt gäng, vi hade supertrevligt!

Konserten gick galant och var otroligt uppskattad, och efteråt blev vi bjudna på pizza av Eva-Britt som jobbar på Folkets Hus och Parker. Pizza var smått överrepresenterat på den lilla ön; två stycken restauranger liksom intryckta i hamnen bredvid varandra.

Sedan satte vi kurs mot Stockholm och det tog cirka åtta timmar för oss att ta oss hem. Dagen efter var det upp och iväg till Skansen och Sollidenscenen för soundcheck. Den här gången gästade vi Jussi Björling-sällskapets årliga prisutdelning, och priset gick till tenoren Ole Aleksander Bang. Stort grattis! Vi hade så kul tillsammans allihop och konserten var en succé.

Idag åker vi vidare till Heby!

Karin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Småländsk idyll och skånska slott

 

Inför konserten i Bankeryd kyrka bodde vi på härliga Björkhaga i Mullsjö, där vi kunde slappa och vila upp oss. Vi njöt av hotellets jacuzzi och sköna sommarkvällar. När det var dags för konsert styrde vi bilen mot Bankeryd, cirka 20 minuter därifrån. I småländsk idyll låg kyrkan, ljus och vacker i ljusblått, rött och vitt. Folk var väldigt upprymda efter konserten och efteråt var det fika på Hembygdsgården – vi följde så klart med! Så fantastiskt att få möta så många olika människor på olika platser, och få dela med oss av musiken på även de minsta av ställen.

Dagen efter bar det av mot Höganäs och Krapperup slott. Vi bodde på Köpmansgården i Höganäs, byggt 1865 åt köpmannen Emil Killman och blev på 90-talet hotell. Det var vackert renoverat och vi stortrivdes.

Konserten på Krapperup slott var lyckad och det är alltid spännande med slott och herrgårdar som ju har så mycket historia i väggarna. Tung inredning med rykten om att vara hemsökt (bland annat av Erik Gyllenstjärna som sägs uppvakta kvinnor i gästrum nummer 4) vilket ledde till spökhistorier på hotellet sen – inte populärt hos alla ska nämnas…

Nu sitter vi på Malmön i skärgården på Västkusten och njuter, men sentimentaliteten dyker upp då och då. Snart åker vi upp till Stockholm igen, och då har vi bara tre konserter kvar. Tiden går så himla fort, snart är hösten här igen och nya projekt sätter igång… vi får njuta så länge det varar och skapa minnen för livet!

Karin och Matilda

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Heda och Värnamo

 

Första etappen på vår roadtrip med Ulrika Precht gick till Heda kyrka nära Vadstena. Det var så fint att få komma tillbaka till Vadstena, där vi alla har spenderat mycket tid och känner oss hemma. Det kändes som alldeles för kort tid men vi hann ändå med att träffa gamla vänner och promenera runt och vara nostalgiska!

Konserten var i Heda kyrka som byggdes redan på 1100-talet. Den var otroligt välbehållen och hade väldigt fin akustik. På konsert kom en massa gamla goda vänner och även lärare för Vadstena folkhögskola! Det var ett kärt återseende och vi blev så rörda av deras engagemang och intresse för oss, fortfarande efter flera år. På konserten kom även Britt-Marie Aruhn, före detta producent för Jenny Lind-turnén. Så roligt att hon kom dit!

Dagen efter bar det av till Värnamo, en riktigt fin stad som var ny för oss alla! De hade en riktigt fin Folkpark och vi blev väl omhändertagna av eldsjälar på Folkets Hus och Parker i Värnamo. Vi var alla rätt trötta efter konserter två dagar i rad och efteråt fick vi varsin välförtjänt öl och en god natts sömn.

Idag blir det konsert i Bankeryd kyrka och sen lämnar vi Småland och far till Skåne och Krapperups slott!

Karin, Matilda och Wiktor

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Åmsele – en ljuspunkt!

En tidig morgon satte vi oss på planet och for med förväntansfulla sinnen upp till Umeå. När vi landade möttes vi av en trevlig man som skulle ta oss ytterligare ca 10 mil uppåt i Sverige, till den underbart charmiga lilla byn Åmsele. Åmsele har ca 200 invånare med en vacker liten kyrka, en närlivs och en skola. Enkelt och mysigt.

Torbjörn som agerade taxi påväg till Åmsele berättade omsorgsfullt och med stor värme om naturen, människor, och allt som hör till den lilla byn. Det är alltid spännande att höra vad som sägs och hur historien går om alla små orter runtom i landet. Det finns alltid något som fångar tag i en. Historier som går vidare i generationer. Och historierna måste ju ha färgat folket.

Väl där möttes vi med kärlek och respekt. Vi bodde i lägenheter nära kyrkan som man genast kände sig hemmastadd i.  Efter en god natts sömn så var det dags för konsert som började kl 15.00. Det var rikligt med publik som var mycket nöjda och glada. Det var vi med. Vi njöt alla tre!

Efteråt blev vi bjudna på grill vid en lägereld nere vid en sjö (som jag inte kommer ihåg vad den heter). Stället var fantastiskt. Som i en film. Så romantiskt och njutbart. Gösta, som bl.a var ansvarig för hela helgens arrangemang, hade tagit med gitarren. Inte långt efter guran kom munspelet fram. Det jammades och tjoades.

Sista dagen blev vi medtagna ut på ett äventyr. Vi åkte till Mårdselesforsen. Det var en vandring på ca 1,8 kilometer över forsarna och sjöarna. Det var både hängbroar och klippor som tog oss runt. En riktig naturupplevelse. Ett hett tips!

Tack Åmsele. Kommer aldrig att glömma dig! Hoppas detsamma..🙂

/ Wiktor, Karin, Matilda

bild 4 bild 3 bild 2 bild 1

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Sverige-turnén är igång!

Efter ett par veckors tid att smälta vår fantastiska Nordamerikaresa och ligga lite i hängmattan är vi redo att kicka igång Sverige-turnén. Med oss nu är tenoren Wiktor Sundqvist och vår klippa Ulrika Precht.

Den 15/7 tog vi vårt pick och pack och styrde mot vårt första stopp – Malstanäs Slott. Efter att ha stannat vid Godisbron i Nyköping (där en av oss köpte ca 10kg färdkost) och bråkat lite med gps:en kom vi till slut fram. Där möttes vi av en sagolik herrgård omgiven av skog och sjö. Huvudbyggnaden är från år 1840 men på gården finns även andra byggnader ifrån 1700-talet. Helt klart en passande miljö för vårt uppdrag!

Väl inne i huset möttes vi av hunden Otto och värdparet Katarina och Anders Lagerstedt. De visade oss till rätta i varsin vacker kammare där vi efter lite soundcheck och repande gjorde oss redo för kvällens konsert. Konserten var slutsåld och det dukades upp med stolar överallt. Det påminde om en musikalisk salong på 1800-talet. På den tiden var det vanligt i de finare kretsarna att man bjöd hem folk för att lyssna på musik i en mer intim miljö. På så sätt kom konstnären och publiken varandra närmre. Och visst märkte vi det, man får en helt annan kontakt med publiken! Ett fantastiskt sätt att mötas på.

Vi avslutade en lyckad premiär med vår härliga hit ur Glada Änkan. Mycket nöjda och glada stannade vi för att mingla med gästerna och de fina värdparet en stund. När det sedan började bli mörkt tackade vi för oss och påbörjade färden hem mot Stockholm. Vilken start på Sverigeturnén! Tack paret Lagerstedt och Scenkonst i Sörmland för att vi fick vara med om detta! Nu kör vi så det ryker.

/Matilda, Karin & Wiktor.

    122  13836058_10154572392490934_1958008723_oMalstanäs                   Karin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar